| Chapter 118 |
|
Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen. |
|
Så säge Israel, ty hans nåd varar evinnerligen. |
|
Så säge Arons hus, ty hans nåd varar evinnerligen. |
|
Så säge de som frukta HERREN, ty hans nåd varar evinnerligen. |
|
I mitt trångmål åkallade jag HERREN, och HERREN svarade mig och ställde mig på rymlig plats. |
|
HERREN står mig bi, jag skall icke frukta; vad kunna människor göra mig? |
|
HERREN står mig bi, han är min hjälpare, och jag skall få se med lust på dem som hata mig. |
|
Bättre är att taga sin tillflykt till HERREN än att förlita sig på människor. |
|
Bättre är att taga sin tillflykt till HERREN än att förlita sig på furstar. |
|
Alla hedningar omringa mig, men i HERRENS namn skall jag förgöra dem. |
|
De omringa mig, ja, de omringa mig, men i HERRENS namn skall jag förgöra dem. |
|
De omringa mig såsom bin, men de slockna såsom eld i törne; i HERRENS namn skall jag förgöra dem. |
|
Man stöter mig hårdeligen, för att jag skall falla, men HERREN hjälper mig. |
|
HERREN är min starkhet och min lovsång, och han blev mig till frälsning. |
|
Man sjunger med jubel om frälsning i de rättfärdigas hyddor: »HERRENS högra hand gör mäktiga ting. |
|
HERRENS högra han upphöjer, HERRENS högra hand gör mäktiga ting.» |
|
Jag skall icke dö, utan leva och förtälja HERRENS gärningar. |
|
Väl tuktade mig HERREN, men han gav mig icke åt döden. |
|
Öppnen för mig rättfärdighetens portar; jag vill gå in genom dem och tacka HERREN. |
|
Detta är HERRENS port, de rättfärdiga skola gå in genom den. |
|
Jag tackar dig för att du svarade mig och blev mig till frälsning. |
|
Den sten som byggningsmännen förkastade har blivit en hörnsten. |
|
Av HERREN har den blivit detta; underbart är det i våra ögon. |
|
Detta är den dag som HERREN har gjort; låtom oss på den fröjdas och vara glada. |
|
Ack HERRE, fräls! Ack HERRE, låt väl gå! |
|
Välsignad vare han som kommer, i HERRENS namn. Vi välsigna eder från HERRENS hus. |
|
HERREN är Gud, och han gav oss ljus. Ordnen eder i högtidsled, med lövrika kvistar i händerna, fram till altarets horn. |
|
Du är min Gud, och jag vill tacka dig; min Gud, jag vill upphöja dig. |
|
Tacka HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen. |