| Chapter 63 |
|
En psalm av David, när han var i Juda öken. |
|
Gud, du är min Gud, bittida söker jag dig; min själ törstar efter dig, min kropp längtar efter dig, i ett torrt land, som försmäktar utan vatten. |
|
Så skådar jag nu efter dig i helgedomen, för att få se din makt och ära. |
|
Ty din nåd är bättre än liv; mina läppar skola prisa dig. |
|
Så skall jag då lova dig, så länge jag lever; i ditt namn skall jag upplyfta mina händer. |
|
Min själ varder mättad såsom av märg och fett; och med jublande läppar lovsjunger min mun, |
|
när jag kommer ihåg dig på mitt läger och under nattens väkter tänker på dig. |
|
Ty du är min hjälp, och under dina vingars skumma jublar jag. |
|
Min själ håller sig intill dig; din högra hand uppehåller mig. |
|
Men dessa som stå efter mitt liv och vilja fördärva det, de skola fara ned i jordens djup. |
|
De skola givas till pris åt svärdet, rovdjurs byte skola de varda. |
|
Men konungen skall glädja sig i Gud; berömma sig skall var och en som svär vid honom, ty de lögnaktigas mun skall varda tillstoppad. |